Jill Sterner

Ibland får jag frågan ”Vad gör man som rektor?”

Jag skulle gärna vilja svara ”Vad gör inte en rektor”, men det går naturligtvis inte eftersom det inte är pedagogiskt riktigt. En fråga bör besvaras med ett svar och inte ytterligare en fråga….

Jag återkommer nästan dagligen till frågan ”vad gör inte en rektor?”

Förra veckan blev jag kallad till ett möte med VD för SL. Det står inte på min arbetsbeskrivning att jag ska hålla kontakt med SL, men i en förlängning känns det mycket angeläget att hålla den kontakten eftersom det påverkar mitt arbete när det gäller elevers säkerhet.

En av våra föräldrar hade på allvar ilsknat till över Värmdös busschafförer och ville ha ett allvarligt samtal kring etik och moral med VD för SL. Jag blev tillfrågad att närvara för att berätta om hur vi i Föräldrakoordinatorgruppen har arbetat med kommunen, Vägverket, SL, Polisen och Länsstyrelsen för att öka säkerheten vid busshållplatsen.

Personligen är jag mycket glad över att detta problem har kommit upp igen. Vi har i alla år haft problem med bussar som åker förbi våra hållplatser utan att ta upp eleverna, elever som utsätter sig för stor fara genom att gå till nästa hållplats på den stora trafikerade vägen och att eleverna roar sig med farliga lekar vid vägkanten eller i sysselsätter sig i Gustavsberg med diverse olika saker i väntan på nästa buss hem. Till råga på allt uppför sig vissa chafförer som tonåringar som ”visar finger” eller låter alla elever gå av bussen för att någon inte sköter sig.

Allt detta och mycket mer redovisades för VD för SL och personalansvariga på Nobina (arbetsgivare för chafförerna). Vi var rörande överens om att det inte fick gå till på detta sätt och enades om att göra något åt saken. Ansvarsfrågan diskuterades livligt.

Det som behöver bli synligt är vilka chafförer som inte uppför sig och vilka chafförer som verkligen gör ett beundransvärt bra jobb. Kanske kan eleverna dela ut en ”Dagens ros” till den bästa chaffören i veckan. Fortsättning följer…..

Med vänliga hälsningar

Jill Sterner /rektor/

Det känns spännande att kunna gå ut med en ny kommunikationsplattform.

Jag minns när jag började på Lemshaga Akademi 1996 och allt det här med mail var helt nytt. Det var nytt för mig som person och det var definitivt nytt för mig som lärare. Inga papper som skulle delas ut – varken till mina elever eller kollegor – all information skulle gå ut via datorn. Fantastiskt!

Nu satsar vi åter igen på ett nytt system där vi alla (föräldrar, elever, lärare) får en ännu större insyn i elevernas och skolans inre arbete. Ett system som sköts på ett enkelt och smidigt sätt.

Vi har verkligen försökt hantera och arbetat hårt med vårt kära gamla Fc för att få det att fungera, men det krävs alldeles för många knapptryckningar för att orka med det på ett bra sätt. Nu säger vi långsamt, men ödmjukt ”tack och adjö” till en gammal trogen vän, som i slutet på vårterminen kommer att gå i pension!

Vänliga hälsningar Jill