Written by Ämne: Textilslöjd Årskurs: 5
Ansvarig: Åsa Gustafsson
När:ht 24-vt25
Varför? I slöjd får eleven lära sig textila tekniker och även utveckla sin fantasi och sina idéer. Under årskurs fem lär vi oss om virkning, vad kan man ha det till och vilka fördelar och nackdelar finns med virkat. Vi provar på olika personliga uttryck när eleven ska skapa fulmonster. Vi lär oss att följa en beskrivning när vi syr slöjdpåsar att förvara våra saker i.
- förmåga att formge och framställa föremål i olika mateiral med hjälp av lämpliga verktyg och hantverkstekniker,
- förmåga att utveckla idéer samt välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet, och
- förmåga att reflektera över arbetsprocesser och resultat utifrån kvalitet, uttryck och hållbar utveckling.Varför är det viktigt att eleven lär sig det här? Hur kan du kommunicera det på ett sätt som lockar eleverna? Kan du hitta på en generativ fråga? Koppla till syftestexten i kursplanen men skriv med egna ord så att det blir begripligt för eleven.
Vad?
- Hur gör man när man virkar?
- Vad används virkat till?
- Vem är ditt fulmonster och hur ser hen ut?
- Hur följer du en beskrivning?
- Hur syr du en slöjdpåse efter instruktioner?
- Hur beskriver du din idé och utvärderar det du gjort?
- Vad är djurfiber och växtfiber för något, och vad används det till?
Begrepp:
Virkning:
- Löpögla
- Luftmaskor
- Fasta maskor
Fulmonster och slöjdpåse:
- smygstygn
- trikåsöm
- symmetri
- trådriktning
- sömsmån
- filttyg
- bomullstyg
- trikåtyg
- efterstygn
- applikation
Hur? Vi kommer börja med att lära oss virka luftmaskor och fasta maskor. Detta för att alla elever ska få testa på en ny textil teknik.
Efter det kommer vi att repetera symaskinen och praktisera våra skisskunskaper när vi skapar våra egna symmetriska fulmonster.
Sista delen av terminen arbetar vi med den slöjdpåse som kommer följa eleven ända upp till Solen som förvaring till slöjdprojekt.
Eleven startar och avslutar varje projekt med en idébeskrivning och avslutar med utvärdering. Dessa görs ofta skriftlig men även muntlig och ibland inför gruppen.
Kursen avslutas med att eleven får fylla i sina egna matriser som jag sedan sammanställer med min bedömning och ger åter till eleven.
Veckoplanering, när ska vi göra vad?
Finns på annat ställe i Meitner
CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?
Tid – Ge tid för tänkande såväl individuell som i par och arbetsgrupper.
Möjligheter – Genom inspirationsexempel och tidigare elevers arbeten visas vad projektet kan ge för möjligheter.
Förväntningar – Med olika instruktioner och hjälpmedel uppmanas du att jobba så självständigt som möligt för dig.
Rutiner – Ge flera olika möjligheter att ta till sig instruktioner, filmer, text, gruppen och min modelering, samma struktur varje lektion. Think Pair share
Interaktion – samarbete genom arbetsgrupper i hur ni blir placerade.
Miljö – En klassrumsmiljö som inbjuder till samarbete genom arbetsgrupper.
Språk – Använda ett språk med både korrekta begrepp samt förenklat språk, visa samma sak på olika sätt.
Modellering – Lärare modellererar genom att virka, göra ett eget fulmonster och sy en slöjdpåse samtidigt som eleverna gör det Genom att vara ett eller några steg före och visa i olika moment. Eleverna kan även modellera för varandra i klassrummet.