Ämnen: Trä- och metallslöjd
Årskurs: 4
Ansvarig: Ayla Liss
När: läsåret 24/25

Handarbete för ökat välbefinnande

  • Projekt i Trä- och metallslöjd

Varför?

Du mår bra av att slöjda! Det kanske är svettigt eller till och med tungt att dra en såg eller fil ibland men du mår bättre både fysiskt och psykiskt av att göra det har forskningen kommit fram till.

En fjärdedel av alla svenskar sysslar ­regelbundet med någon form av hantverk, som drejning, stickning eller slöjd. Hobbyer som inte bara är roliga för stunden utan även kan leda till ökat mentalt välbefinnande på sikt, visar forskning gjord av den amerikanska beteende­neurologen Kelly Lambert.

På skolslöjden i grundskolan har vi möjlighet att lägga grunden till ett liv som innehåller skapande och välmående, en möjlighet vi har för avsikt att ta vara på.

Enligt skolverket ska skolan främja elevernas harmoniska utveckling. Det ska ske genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer. I skolarbetet ska de intellektuella, praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas, vilket är precis det slöjdundervisningen gör.

Slöjd inne­bär att huvud och kropp arbetar tillsammans och gör dig mer kreativ. Det gör också att du blir bättre på att tro på att du klarar av olika praktiska problem. Det är viktigt både för dig själv, hela samhället och framtiden att kunna det.

Vad? 

Varje årskurs har en egen inriktning på projektet och separata arbetsområden som vävs in i temat. Se nedan för alla årskurserna olika fokus.

Saturnus – Vem är jag? Jag kan visa vem jag är utan att använda bokstäver och ord? Vilka fler uttryckssätt kan förmedla vem jag är? 

Att känna sig själv och vara trygg i den unika person man är ligger till grund för allting, så vi börjar med att landa i oss själva och försöka prata med andra saker än ord, som former, färger och olika material.

Jupiter – Låt mobilen vila en en stund och gör något annat som du mår bra av. Vi bygger en “mobilvila” för att ställa mobilen, antingen till dig själv eller till någon annan som behöver låta mobilen vila.

Fyll livets verktygslåda med redskap för att båda klara dig själv och veta när du ska be om hjälp.

Att känna sig kunnig och handlingskraftig är en stor del av att må bra i livet. Därför  bygger vi verktygslådor där vi både övar fysiskt på att kunna bygga men också för att  samla våra kunskaper och förmågor där i.

Mars – När livet bara snurrar gäller det att snurra med och ha lite kul men också hitta en stund med lugn och närvaro i stunden.

Vi bygger snurrande leksaker och efter det möter vi det nya materialet aluminiumplåt i undervisningen, plåten bearbetas till en värmeljushållare att använda när livet kanske känns lite mörkt.

Tellus – För att må bra behöver vi äta bra så allting under årets slöjd handlar om att skapa saker som används i köket. Vi börjar med klassikern, en smörkniv.

Köket och redskapen där ska bidra till lusten att laga och äta bra mat, och att ha skapat några av redskapen själv hoppas jag bidrar till den känslan.

Venus – Minnen och kom-ihåg. Det är lätt att glömma saker eller prokrastinera, men man mår faktiskt bättre av att ta tag i det så fort som möjligt, nu kanske det är läxor och prov, sen blir det räkningar och avtal. Men det är också lätt att glömma de där stunderna som fått dig att må bra i ditt liv, snäckan på stranden eller varför inte kärleksbrevet.

Eleverna ska få chansen att välja mellan att göra en minneslåda eller ett kom-ihåg fack, en förvaring helt enkelt för att få dig att må lite bättre i livet.

Merkurius – Förundran skapar välmående, känslan av “wow”, “aha” och “oj vad coolt” får kroppen att utsöndra må-bra-ämnen . Det kanske inte blir arbete i de ädlaste metallerna men nog kommer det att vara guld som glimmar när åttorna skapar skatter och får förundras över metallernas möjligheter. 

Solen – Tänk att få bestämma själv! 

Visst mår man bra av att få förverkliga sina idéer och känna att man kan skapa precis det man skulle vilja ha, som kanske inte ens går att köpa. Det är niornas uppgift, ett eget designprojekt som vi ställer ut för allmän beskådning på skolans dag.

Begrepp
Olika materials namn och egenskaper, maskiners och verktygs namn samt delar och funktioner är ett stående inslag i all undervisning. Extra fokus kommer vara på att benämna handarbetets positiva fördelar i kroppen och livet.

Hur?

All undervisning bygger på en tydlig struktur som eleverna känner igen varje lektion, visuella och muntliga genomgångar i början av lektionen med text och bildstöd som komplement. Därefter eget arbete som pausas för att förevisa nästa moment praktiskt för eleverna innan de fortsätter arbeta på egen hand. Vi avslutar lektionerna med reflektion eller dokumentation efter att städning och undanplockning är klart. 

I undervisningen ska eleverna ges möjligheter att reflektera över arbets­processer och resultat för att fördjupa sitt lärande. Genom reflektion både i arbe­tet och när det är slutfört kan eleverna utveckla medvetenhet om vad som känne­tecknar kvalitet i utförande och resultat. Planering, skisser och ritningar görs för hand med papper, penna och linjal eller passare. Reflektion och dokumentation sker skriftligt, antingen genom samskrivning eller individuella texter av olika slag, de yngre eleverna skriver för hand medan de äldre skriver digitalt vid enskilda texter och avstämningar.

Alla lektioner innehåller fysiskt och kreativt arbete och minst en lektion per termin är förlagd utomhus för varje grupp. 

Vi arbetar med learning by doing, CoT och rutiner från Visible thinking på varje lektion. 

Under alla genomgångar och förevisningar används korrekta ämnesbegrepp på material, verktyg och tekniker som en del av den språkliga stöttningen. När eleverna interagerar med de fysiska delarna av arbetet vävs begreppen in i uppgiften på ett naturligt sätt och hamnar i en kontext som gör att kunskapen fördjupas och breddas på samma gång.

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Slöjdelektionerna är minst 1h och 15min långa och tiden fördelas med fokus på att hinna arbeta med material och verktyg. Hela slöjdprocessen får också plats i undervisningen, ofta utspritt på flera lektioner. Slöjdprocessen består av Idéutveckling – Planering – Arbete med material och verktyg/maskiner – Reflektion – Dokumentation – Presentation.

Möjligheter – Läraren styr ofta uppgiften men eleverna får alltid möjlighet att sätta sin personliga prägel på utseendet och att hitta en teknik som passar dem för genomförandet av arbetet. Det finns väldigt sällan bara ett sätt att genomföra en uppgift, ex kan man fästa en planka på olika sätt i bänken för att kapa den med en såg och det finns flertalet sågar som kommer att fungera i uppgiften som eleverna prövar och värderar.

Väldigt ofta får eleverna också göra “test” uppgifter innan de planerar en egen uppgift som använder samma tekniker som vi övat på. Det ger dem en möjlighet att öva och lyckas bättre nästa gång eftersom de ofta vågar pröva mer om det är ett test och på så vis lära sig mer.

Förväntningar – Eleverna förväntas våga pröva och ompröva, lära sig att se vad som händer när de arbetar och känna sig trygga med verktyg och maskiner. De förväntas också agera och hantera allting på ett säkert sätt i salen.

Rutiner – Lektionerna genomförs alltid på samma sätt, strukturen är känd och tydlig för alla elever. Arbete föregås av genomgångar, säkerhet prioriteras och fokuseras på under arbetet och lektionerna avslutas alltid lugnt med reflektion innan eleverna får lämna salen.

Interaktion – ”Det finns ingenting som heter fusk i slöjden.” brukar läraren säga. Kärnan i det är att eleverna uppmuntras att titta på, härma, imitera, inspireras av och fråga varandra under tiden de arbetar. 

Miljö – Verktyg och material finns runtomkring eleverna i salen hela tiden, hela salen genomsyras av ämnet.

Språk –  Under alla genomgångar och förevisningar används alltid korrekta ämnesbegrepp på material, verktyg och tekniker både, skriftligt och muntligt. Ofta stöttas skrift med bildstöd.

Modellering – Läraren förevisar och modellerar varje moment framför eleverna på olika sätt, både digitala instruktionsvideos och på plats i salen.

Källor och bakgrund till arbetsområdet:

https://www.prevent.se/arbetsliv/halsa/2024/lyckan-sitter-i-handerna

https://sverigesradio.se/avsnitt/386830?programid=2071

Leave a Comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *