Written by Ämne: SO
Årskurs: Åk3
Ansvarig: Cecilia Hulin
När: v.17-18
Varför?
Syftet är att öka elevernas förståelse för varför människor flyttar – både inom ett land och till andra delar av världen – samt vad det innebär att vara flykting. Undervisningen ska också bidra till att utveckla empati och förståelse för människors olika livsvillkor. Vad som kan vara bra och dåligt med att flytta, samt vad miljö och krig kan ha med en flytt att göra.
Vad?
Vi kommer att lära oss
- Kunna ange olika orsaker till varför människor flyttar från en plats till en annan.
- Kunna ge exempel på vad en flytt kan innebära för barn och familjer.
- Kunna beskriva hur naturen och miljön kan påverka var människor bor och arbetar.
Frågeställningar:
* Varför flyttar personer? Vilka anledningar kan finnas bakom?
* Hur kan det vara att börja ett nytt liv på̊ en ny plats?
* Hur påverkas livet av att flytta?
* Vad är bra/dåligt i Sverige/det tidigare hemlandet/andra länder.
Begrepp
Fly, flytta, migration, immigration, emigration, urbanisering, barnkonventionen, världsdelar och världshaven.
Hur?
Det här kommer vi att göra:
- Låt eleverna skriva fem saker de skulle ta med sig om de behövde flytta till ett annat land. Det ger möjlighet för eleverna att utveckla sin förmåga att reflektera över hur livet skulle kunna vara om de var tvungna att flytta och vad som är viktigt för dem.
- Lyssna på “Barnens flykt” på urplay.
- Ge en läxa där eleven intervjuar en vuxen person som flyttat inom landet eller mellan länder. prata om varför människor flyttar. Redovisa intervjun i liten grupp
- Tillsammans sammanställa resultatet av intervjuerna och diskutera vilka olika orsaker och konsekvenser vi mött i vår undersökning
- Läsförståelse kort och frågor utifrån barns berättelser.
- Kartkunskap: Världsdelar och världshaven
- Besök av förälder som berättar om sina erfarenheter av migration.
CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?
Tid – Vid frågeställningar i klassrumsarbete ges tid att tänka och dokumentera sitt tänkande.
Möjligheter – Genom diskussioner, filmer och rutiner ges möjligheter till tänkande och förståelse.
Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.
Rutiner – Vi använder rutinen Think-pair-share för att synliggöra alla elevers tänkande.
Interaktion – Genom våra samtalsrutiner synliggörs hur vi alla kommer längre genom att ta tillvara på allas tänkande.
Miljö – Vi uppmärksammar skyltar och affischer runtomkring vårt samhälle. Vi tar med bilder till skolan, ser på debatter och informationsfilmer för att få en större förståelse. Vi använder oss av varandras erfarenheter för att bidra till mer kunskap. Vi tar reda på svar på de frågor som kommer upp.
Språk – Läraren sätter ord på elevernas tänkande.
Modellering – Läraren “tänker högt” och ställer frågor vid läsning eller efter en film.