Kapitel 6, Tid – Lemshaga Akademi

Ämne: Matematik
Årskurs: Neptunus
Ansvarig: Camilla Mauritzson och Frida Skoglund
När: v. 19-21

Varför?

För att kunna komma i tid till olika aktiviteter i din vardag är det viktigt att kunna avläsa tiden på en analog klocka.

Vad?

I kapitel 6 arbeta eleverna med begreppet tid ut olika perspektiv, till exempel hur tid används för att ange en tidpunkt och hur de visar det på klockan, hur de tidsordnar händelser och hur de tids uppskattar en aktivitet.

Eleverna tränar på att läsa av tid och visa klockslag på en analog klocka, med fokus på hel och halv timme. De beskriver och ordnar vardagsnära händelser i en tidföljd genom att använda ord som före, efter och sedan. De tränar också på att jämföra tid genom att använda begrepp som snabbare och långsammare, tidigare och senare.

Eleverna utvecklar sin tidsuppfattning och bygger en känsla för hur lång tid olika aktiviteter tar, genom att uppskatta tid kopplat till olika aktiviteter tar, genom att uppskatta tid kopplat till olika tidsenheter. De använder då begrepp som timme, minut och sekund för att uppskatta tidsåtgången för aktiviteter som de känner igen i sin vardag.

I slutet av kapitlet tränar eleverna på att använda kalendern och för förståelse för hur den är uppbyggd, med fokus på veckodagar och månader. Eleverna arbetar både med ordningstal och numeriska tal kopplade till kalendern.

klockan – hel och halv timme
tidsordning
uppskatta tid
jämföra tid
veckodagar och månader.

Lektioner	Mål	Lärobok (sidor)	Övningsbok (sidor)
1. Klockan – hel timme	– Kunna läsa av hel timme på en analog klocka.- Kunna använda tim- och minutvisare för att visa hel timme.	s. 112	s. 112
2. Klockan – halv timme	– Kunna läsa av hel- och halv timme på en analog klocka. – Kunna använda tim- och minutvisare för att visa hel- och halv timme	s. 116	s. 115
3. Tidsordna	– Kunna ordna och beskriva händelser i tidsordning.	s. 119	s. 118
4. Uppskatta tid	– Kunna uppskatta hur lång tid olika saker tar. Kunna använda tidsenheterna sekunder, minuter och timmar.	s. 122	s. 120
5. Jämföra tid	– Bygga förståelse för begrepp som används för att jämföra tid.	s. 124	s. 121
6. Använda kalendern	– Lära sig veckodagarnas och månadernas namn och ordningsföljd.- Kunna använda en kalender.	s. 127	s. 122
7. Kunskapslogg	– Reflektera över och visa sin kunskap om tid.-Göra en självskattning av sin kunskap.	s. 130	s. 124

Hur?

Varje lektion består av:

Vi utforskar tillsammans:

Tillsammans utforskar vi dagens problem. Vi använder oss av VT-rutinen Think-Pair-Share. Eleven får på egen hand och tillsammans med sin kompis använda sig av praktiskt material, whiteboard samt penna för att utveckla sina tankar. Därefter får paren presentera hur de har löst uppgiften. Tillsammans i klassen så hittar vi flera olika strategier för att lösa uppgiften. Vi försöker alltid hitta flera sätt att presentera hur vi löser uppgiften, genom att rita upp en bild, skriva på mattespråket med siffror samt skapa en förklaring till hur vi gör.

Vi lär:

Vi tittar tillsammans i gruppen på hur eleverna i läroboken har löst uppgiften. Finns det fler sätt att lösa denna uppgift på?

Vi övar:

I par jobbar eleverna vidare med uppgifter i Läroboken där de fortsätter samtala och använder sig av det praktiska material som vi haft i samlingen för att tillsammans visa hur de löser de olika uppgifterna.

Aktivitet:

Ibland får eleverna ytterligare gemensamma aktiviteter för att praktiskt testa olika saker genom olika spel eller att testa med praktiskt material.

Jag övar:

Eleven arbetar vidare på egen hand med liknande uppgifter i Övningsboken. Detta för att på egen hand befästa sina kunskaper.

Mattelogg:

Eleverna får på egen hand skapa ett problem i sin “Mattelogg” bok som liknar de problem som vi arbetat med under lektionen.

Kunskapsloggen:

I slutet av varje kapitel får eleverna reflektera över och visa sin kunskap utifrån kapitlets område.

Delprov:

Vid två tillfällen per termin då eleverna har gått igenom 3-4 kapitel i boken görs en avstämning för att se att kunskaperna som eleverna har fått har befästs.

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Vi ger eleverna tid att samtala och diskutera med hjälp av att vi delar upp lektionen i olika moment. Där får varje del ta sin tid. Vi ger eleverna tid för egen reflektion innan de börjar diskutera med kompisen eller hela klassen.

Möjligheter – Får möjlighet att dela sina tankar med andra elever för att kunna utvecklas och inspireras till nya idéer kring hur man kan lösa olika problem.

Förväntningar – Vi förväntar oss att eleverna är delaktiga under lektionerna och samspelar med sina kamrater för att utveckla deras kunskaper. Vi förväntar oss att eleverna hjälper varandra genom att berätta hur de tänker och inte bara säga svaret.

Rutiner – Visible thinking rutinen Think-Pair-Share används vid uppstarten av varje lektion.

Interaktion – Eleverna samarbetar till större delen av lektionen genom olika uppgifter. Där de tillsammans utvecklar sitt tänkande tillsammans.Miljö – Vi börjar lektionen med en startuppgift på mattan där vi tillsammans synliggör problemet. Därefter får eleverna möjlighet att samtala i par och även praktiskt utforska dagens problem. För att fördjupa oss i våra kunskaper så gör vi aktiviteter där eleverna får i par eller mindre grupper om 3 vid lämplig plats genomföra aktiviteten (inne/ute).