Uranus månadsbrev 23/24 oktober

Hej alla Uranusfamiljer!

Tack för alla fina möten med er under utvecklingssamtalen.
Det är så givande att få vara med och följa eleverna i deras utveckling.
Uranusklasserna har kluriga, vetgiriga, kreativa och fantasifulla elever.
Vi ser många fina kompisar som stöttar varandra och delar med sig av både
kunskaper och idéer. Låt oss tillsammans fortsätta stödja alla barn så att de
kan nå sin fulla potential.

Nya mål:
Förutom eventuella enskilda nya mål kommer vi under den kommande tiden att fokusera på:
Läsa: kapitelböcker, bokserier, läsa båda textremsorna på TV.
Skriva: utvecklade meningar, dubbelteckning, skriva läsligt, faktatexter utifrån stödord.
Tala: Göra en presentation, veckans elev.
Matte: Gångertabellerna 2, 5, 10:an som även hör samman med divison, att förstå blockmodellen

Myter och väsen

Under detta tema ”Myter & Väsen” kommer vi att få träffa några av skogens väsen utifrån gamla sägner. Förr i tiden trodde människor att skogen var full av olika slags varelser och man använde sig också av dessa för att förklara olika fenomen i naturen. De väsen vi kommer att stöta på är hustomten, trollet, vättarna, näcken, maran, lyktgubben, jätten, myrling, älvorna och skogsrået.

Vårt tema är en introduktion till att jobba vidare med sagor och sägner. Eleverna har redan bekantat sig med John Bauers väsen under bildlektionerna och vi fortsätter kombinera vidare i våra teman inom ”Skogen” och ”Kroppen & Hälsa” i NO , ”Friluftsliv & Hälsa” inom idrotten och i vårt fortsatta ”Känsloteama” inom SO.

Varje vecka kommer vi att arbeta med ett väsen och utgår från ”Mytologerna” samt ”Tro och Väsen” från UR skola. Vi läser historier kopplade till det vi undersöker närmare. Därefter gör vi en tankekarta, skriver en enskild eller gemensam text om det vi har lärt oss, eller en saga om vårt aktuella väsen. Efter några veckor får eleverna skriva egna faktatexter med hjälp av ämnesspecifika ord om väsen. Vi skriver ner stödord i form av en tankekarta som vi sedan skriver om till en saga.

Skogen

Vilka djur och växter finns i vår närhet? Syftet är att skapa nyfikenhet, engagemang och kunskap inför de svenska djuren, växter och hur de lever tillsammans i och av skogen. I fokus står skogens ekosystem och näringskedjor med exempel på djurs och växters samverkan, och begrepp kopplade till biologi och naturvetenskap som fotosyntes, kretslopp och trädens påverkan på klimatet förklaras.

Vi fördjupade oss i ekorrens liv skogen. Vi har som sagt plockat mycket svamp, studerat alla träden på skolgården, vad de heter samt deras löv med alla olika former de har. Men varför är naturen så grön? Här fick fotosyntesen förklara varför allt är så grönt i naturen. Där skogen är en otroligt stor solfångare, helt livsviktig för oss.

Vi har funderat över hur många träd är en skog, lärt oss nya begrepp som dunge, buskage, busksnår, sly, virke, avverkning, årsringar, kåda, gallra, stam, rötter, krona, biologisk mångfald, ekosystem, näringskedja. Helt nya begrepp var dunge och sly. Vi har tittat närmare på trädets årsringar och lärt oss att de mörka ringarna bildas på vintern och de ljusa ringarna på sommaren när trädet får mer ljus och näring.

Eleverna har fått ” Intervjua ett träd” i läxa och ställt frågor om hur det känns under de olika årstiderna och vad de kan ha upplevt under sin livstid. Här är några citat från trädens svar:

Berätta något om dina trädkompisar:
“Bredvid står en tall och en ek. Vi brukar leka i vinden tillsammans.”
“Herr Björk och herr Tall.”

Hur känns det att vara ett träd under de olika årstiderna:
“På hösten känns det dåligt för då ramlar mina löv av. På vintern är det kallt.
På våren är det bra för jag får nya blad. Det känns bra på sommaren.”
På vintern är det lite naket och kallt. På våren kvittrar fåglarna. Najs.
På sommaren är jag varm, härligt. På hösten är det kallt.”

Har du något att berätta från din livstid?:
“När jag var liten gick det hästar på gatan. Nu kör det bilar.”
“För några år sedan byggde de en cykelbana bredvid mig då skakade marken.”
” De som bor här har sågat ner mina kompisar.”

Multiplikation och division

Vi har nu presenterat multiplikation som ett lättare sätt att räkna addition på. Därefter har delning- och innehållsdivision med talen 2, 5 och 10 påbörjats.

Detta tränas på alla möjliga sätt efter att vi arbetat i arbetsboken. Vi tränar med kortleken, använder
QR koder till riktade spel på elevspel samt spelar tärningsspel. Allt för att nöta in dessa tabeller och räknesätt. Vi hoppas att eleverna börjar hitta mönster och se sambandet mellan multiplikation och division.
Här kan ni gå in och träna på “Divison där nämnare r 2 eller 5”.

Veckans och kommande läxor är tänkt som en början till att automatisera de grundläggande talen i multiplikation och division. Dessa tal ska kunna läsas lika snabbt som ni läser bokstäver och sättas ihop till meningar. Siffrorna bildar mönster som leder till att kunna räkna snabb huvudräkning.

Vi lär oss nya begrepp som t.ex. vilket svar till hör vilket räknesätt: produkt, summa, differens och kvot. Vilket tal är täljare (tak) nämnare (nere)?

Känsloprojektet

Vi fortsätter med vårt känsloprojekt. Förra veckan började vi läsa i en kompisbok och svarade på frågorna:
Vilka är de tre viktigaste egenskaperna som du tycker att en bra kompis ska ha?
Vilka tre egenskaper gör dig till en bra kompis?
Vad tycker du bäst om att göra med dina kompisar?

Vi rullade ett garnnystan till varandra och gav en uppåtpuff. Då skapades ett fantasifullt mönster.

Den här veckan pratade vi om glädje. Vad gör dig glad? Var sitter glädjen? Hur kan man se att någon är glad? Smittar glädje? Eleverna fick skriva i sin känslobok och alla fotograferades när de visade känslan glädje. Nallarna visar olika känslor. Välj en bild som visar den känsla du har just nu.
Vi spelade charader: Vilken känsla visar vi? Sedan gick vi ut på skolgården och spanade efter glada barn.